Ewelyns Vardag

Jaha tider rinner iväg

Alltså nu blir ja snart knäpp satt igår och funderade på barnen och vad stora dom blivit. Linn har ett år kvar på dagis sen är det skola för henne :s shit va fort tiden gått å Maja då ja hon fyller 3 om mindre än 4 veckor. Hjälp vad mina unngar börjar bli stora. Usch ja vill ha mina bebisar :( fast så klart dom kommer alltid vara mina bebisar ändå :p
Jag älskar dom två så mycket att jag blir tokig. Visste inte att man kunde älska någon så mycket som jag älskar dom. Å Linn är så himla söt igår på bussen förklarade hon för mig att det var inte bra att jag inte hade någon pojkvän så hon ansåg att jag skulle köpa mig en XD tokiga lilla flicka. Ja sa att "mamma har inte tid med någon just nu" då tyckte hon att ja va knäpp. Hur förklarar man för henne att jag visst vill men har inte tid ork eller lust att försöka hitta någon som ändå bara kommer krossa mig. Jag tror inte ja har energin att komma tillbaka från ännu ett misslyckande. Jag får ta det när barnen är tillräcklig gamla för att förstå vad som händer helt enkelt. Ge upp alla drömmar på att få fler barn och satsa på att kanske hitta nytt jobb som ger lite mer pengar så vi inte går under hemma. Tack vare min kära mor klarade vi oss denna månad. Vet inte vad jag skulle göra utan henne.

Såg en annons på facebook om att vi ska hedra och komma ihåg våra mammor (dom som gått bort) ja blev helt knäckt för ja fick en känsla av att mamma skulle försvinna å ja höll på att börja gråta. Herregud mamma mår jue bra!! Men den känslan av panik som ja fick kan jag inte skaka av mig. Jag behöver fortfarande min mamma. Jag sympatiserar verkligen med alla som förlorat sin mor och beklagar det verkligen men jag kan inte säga att jag förstår för det gör jag inte å kommer inte göra förrns ja själv står där och sörjer. Men den dagen hoppas jag ligger låååååångt fram i framtiden tror inte jag skulle kunna tackla det just nu alls.
Morfars död i december tar fortfarande knäcken på mig. I början såg jag honom varje kväll komma till min säng och prata med mig och försöka skoja bort sin bortgång så att jag skulle kunna sova. Jag ser honom fortfarande ibland när jag har svårt att sova. Jag stod inte min morfar så nära men ändå knäcker de mig än idag. Hur skulle ja då inte må om mamma försvann??? Vill inte ens tänka på det så nu suddar vi ut det ifrån hjärnan.

Om två dagar är det valborg vad har ni för planer???
Jag och barnen ska på dagen åka till min mors jobb och hälsa på ett tag och umgås med henne vi träffas så sällan :( sen på kvällen blir de vara hemma för ungarna ska få umgås me sin morbror för ja jobbar natt.

Nu ska ja ta å njuta av de fina vädret i märsta innan vi ska åka mot centralen igen :p då har ja rast.

Puss å kram alla......